1. gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller fantiserade separationer
2. uppvisar ett mönster av instabila och intensiva mellanmänskliga relationer som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering
3. uppvisar påtaglig osäkerhet och instabilitet i självbild och identitetskänsla
4. visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (till exempel slösaktighet, sexuell äventyrlighet, alkohol-, medicin- eller drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning, kaotisk livsstil).
5. uppvisar upprepat suicidalt beteende, suicidala gester, suicidhot, eller självskadande handlingar
6. är affektivt instabil, vilket beror på en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (till exempel intensiv episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar i några timmar och endast sällan längre än några få dagar)
7. känner en kronisk tomhetskänsla
8. uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller har svårt att kontrollera aggressiva impulser (till exempel ofta återkommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål)
9. har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller dissociativa symptom.

Man behöver uppfylla minst 5 av dessa kriterierna. Observera dock att majoriteten av mänskligheten kan uppfylla dessa kriterier, dock inte på samma nivå som de som verkligen har IPS. Det ska tydligen vara en svår diagnos att fastsälla vad jag förstått.

Det känns ledsamt att läsa om det, för majoriteten av dessa kriterier stämmer in på mig, inte lite grann utan jag känner verkligen enda in i benmärgen att orden är en del av mig. Jag har IPS, och jag tror att jag äntligen börjar bli redo för att stå för det. Det borde väl vara ett steg i rätt riktning?

Borderline personlighetsstörning, BPS, även kallad emotionellt instabil personlighetsstörning, IPS, drabbar främst unga kvinnor.

Det främsta problemet för dessa personer är deras emotionella instabilitet och svårigheten att reglera sina känslor. De känslomässiga problemen leder till svårigheter att bete sig på ett fungerande sätt, vilket i sin tur leder till relationsproblem och svårigheter att skapa en stabil självkänsla.

Patienter med IPS har stor samsjuklighet - de är för det mesta allvarligt deprimerade och lider ofta av andra psykiska problem som postraumatisk stresstörning, social fobi, ätstörningar, tvångssyndrom och panikångest.

Deras liv präglas av desperation och de blir lätt missförstådda och uppfattas som besvärliga och manipulativa av sin omgivning. Upprepade allvarliga självmordsförsök och självskadehandlingar är karaktäristiskt för gruppen och självmordsdödligheten är hög med siffror på upp till 10% bland patienter med diagnosen.

IPS är vanligt bland psykiatriska patienter. Undersökningar finns som visar på att upp till 30% av patienterna inom psykiatrisk öppenvård uppfyller diagnostiska kriterier för IPS.

För patienter under 18 år ställs inte diagnosen IPS, eftersom den avser att gälla för vuxna personer.  Många ungdomar uppvisar dock samma typ av problem som de vuxna patienterna med diagnosen, även om en viss emotionell instabilitet naturligtvis är att vänta i tonåren.

Numera vet vi att de riktigt unga behöver en liknande riktad hjälp som de vuxna får, när problemen blir alltför massiva. Dialektisk beteendeterapi, DBT har därför anpassats även för de riktigt unga, både pojkar och flickor.

Svårt att behandla personer med IPS

Psykiatrin har generellt sett haft mycket svårt att bemöta personer med IPS. Man har helt enkelt inte haft tillgång till bevisat effektiva behandlingsmetoder.

På ett olyckligt sätt har också dessa patienters desperation och svårigheter påverkat behandlare till att uppleva sig hjälplösa och ineffektiva.

Den vårdmiljö som passar det stora flertalet patientgrupper har ofta framstått som antiterapeutisk för patienter med IPS. Vården har blivit påfallande ineffektiv med bristande kontinuitet, många jourbesök och slutenvårdsperioder som inte lett patienten framåt.

Som en effekt av psykiatrireformen kan vi också se att den psykiatriska öppenvården tvingas att ta hand om allt svårare patienter. Behovet av kunskap om bemötande och behandling för dessa patienter i öppenvård såväl som i slutenvård, på akutmottagningar och intensivvårdsavdelningar är därför stort.

Det var den här texten som fick mig att inte klandra Jonny för att han ville skriva ut mig ur systemet med orden "Jag kan inte göra något för dig".

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

V. 26.Studier som jag knappt längre orkar med.2 flickor som bara är sjuka. En lägenhet som förfaller.Jag vill ha lust till att studera, jag vill börja skriva igen, brodera igen och leka mycket mer med barnen än vad jag orkar nu. Magen värker och det ...

jag orkar inte skriva så mycket om det, mer än att hon var toppenbra och att jag tror att det här kommer fungera fint. När jag gick dit mådde jag riktigt dåligt, när jag gick därifrån mådde jag mycket bättre än på länge. Hon talade om för mig att IPS...

Idag skulle jag till PSYK. Detta resulterade i att jag inte kunde somna förrän efter två inatt. Jag sov i drygt 30 minuter innan jag vaknade alldeles kallsvettig med bultande hjärta och känslan av att vara död.Det var en mardröm som hade orsakat mina...

På torsdag är det tänkt att jag ska få träffa en ny psykolog. Just nu känns det ganska meningslöst för befinner mig på en av alla toppar i mitt liv, men jag vet ju att jag så småningom kommer falla igen - lika bra att ta itu med det nu. Särskilt efte...

Först och främst: jag är på väg uppåt igen, den här berg- och dalbanan har inget slut. Idag ringde Jonny, min gamla psykolog. Det vände sig i hela magen på mig när han presenterade sig. Jag ville ju INTE någonsin behöva prata med honom igen.Han ...